Jag var på ångestgrupp i tisdags och det var jättebra. Istället för att möta ångesten har jag gömt mig bakom säkerhetsbeteenden och undanmanövrer. Jag har varit för rädd för att låta den få finnas. Men på ångestgruppen sa de att det är det sämsta man kan göra att kämpa mot ångesten och tankarna eftersom man spänner sig mer och det gör att de kroppsliga symptomen som yrsel, skakighet m.m. bara ökar. Istället ska man acceptera ångesten men inte låta den göra en rädd. De presenterade också en metod som man kan tänka utefter som kallas SOAL. Den står för :
Stopp
Observera
Acceptera
Låt gå
Man ska alltså stanna upp, observera sina tankar och symptom, acceptera dem och sedan gå vidare. De senaste dagarna har jag verkligen försökt jobba utifrån det och jag känner mig verkligen positiv. Det är svårt men det har faktiskt hjälpt riktigt bra. Man måste bara våga möta ångesten och inte bli rädd för den. Det låter lättare än vad det är haha.
Jag har också börjat ett projekt, jag har börjat rensa i rabatten för att plantera nya blommor som jag håller på att så. Riktigt kul faktiskt, bra att ha något att göra som inte är för kravfyllt. Nu ska jag lägga mig så jag vaknar upp till en härlig dag imorgon :)
Jag hoppas att ni sover gott inatt!
Kram Emma
Godnatt
Min mamma har varit kroniskt sjuk med fibromyalgi och kronisk trötthetssyndrom i över 10 år nu, och de senaste åren har hon haft enorm nytta utav just den insikten - att acceptera läget och utgå ifrån det. Förut kunde hon känna sig dålig för att hon inte klarade av sådant som alla andra klarade av, eller som hon hade klarat om hon varit frisk. Men ju kan hon bli jätteglad om hon bara lyckas ta sig upp och ut på ett ärende - bara det är en seger för henne i hennes nuvarande situation.
SvaraRaderaVad glad jag blir av att se att du också kommit fram till detta! Vi alla är olika och har olika förutsättningar, och att börja jämföra sig med andra är bland det sämsta man kan göra!
kramar!
Kloka ord som jag tror jättemycket på gumman!
SvaraRaderaOch jag vet att det inte är så lätt. Men att ta det i de steg du beskrev verkar väldigt bra.
Du är en fighter och en underbar människa.
Kramar från mig också!
Joel: Vad jobbigt för henne men härligt att hon har kommit till den insikten. Jag har fortfarande en lång väg att gå. Att få insikten är inte samma sak som att verkligen acceptera men jag jobbar med det och jag har mått mycket bättre sedan jag insåg det. Tack för att du delar med dig! kram!
SvaraRaderaMaria: Tack så mycket! Jag kämpar på så mycket jag orkar :) Du är också en underbar människa. Jag har alltid känt ditt stöd. Kramar!