Verkligt= overkligt?

Idag mår jag inget bra alls. Jag vaknade inatt och trodde att jag var sjuk men jag tror faktiskt att jag fick en ångestattack i sömnen för att jag drömde mardrömmar. Det är trevligt att vakna på det sättet. I alla fall så har hela den här dagen varit fylld med nervositet och ångest.

Det är konstigt. Jag har haft en fantastisk julhelg och mått väldigt bra och så kommer det en sådan här dag och då känns det som om jag inte har någon hjälp av de bra dagarna. Det känns nästan som om jag var en annan person då. Som om de inte hände på riktigt, för tanken att jag skulle göra samma saker nu känns nästan helt omöjligt. Det är typiskt, inte bara är jag säker på att dåliga saker kommer att hända, jag skjuter också undan de bra erfarenheterna som att det inte har hänt på riktigt.

Jag tror att jag ska ringa och prata med någon en stund nu så jag kommer ur de dåliga tankebanorna. Allt låter så rätt när man tänker det men säger man det högt är det inte alltid lika logiskt.

Julbord och mellandagsrea

På annandagen blev det lite julbord igen. Dock inte den klassiska julmaten i Sverige utan kalkon, mumsigt värre. Det var hos M med hans släkt. Under middagen spelade jag och M:s bror lite för gästerna. Jag spelade fiol och han piano. Det gick bra och jag kände egentligen inte alls stor press, okej jag kan erkänna att jag övade ganska mycket innan för att hitta rätt låtar men sedan spelade vi inte de låtar jag hade övat mest på ändå så det var nog bra övning ;) En liten "konsert" för människor som tycker att jag bara ställer upp och spelar är jättebra och ingen press alls. En lagom övning för att sänka mina prestationskrav ;).

Idag har jag varit och handlat på mellandagsrean. Det blev en hel del kläder till slut trots att jag gick runt de första två timmarna utan att hitta någonting. Jag hittade också ett armband som jag ska göra om till halsband och ha på nyår. Det är filmtema i år på nyårsfesten så jag och M har valt en väldigt bra film som jag inte kan berätta om här...än :)

Hoppas att ni har det bra. För mig rullar dagarna på väldigt smärtfritt just nu. Jag hoppas att det håller i sig för det är härligt att slippa tänka på hur man mår hela tiden. Eller hur?

Kramar Emma

God fortsättning!

Hej vänner.
Ursäkta att jag inte har skrivit tidigare men som ni förstår så har det varit en del att göra. Jag hade en underbar julafton, både med M och med familjen. Jag tycker det är så mysigt när alla är tillsammans och ingen har något annat att göra än att umgås. Okej, laga mat då men det är ju också ett sätt att umgås :)

Jag är hur nöjd som helst med mina presenter och det verkar som om mina nära och kära var nöjda med vad de fick av mig också. Eftersom jag älskar att slå in paket så såg ju julklapparna väldigt fina ut iaf.

Idag har vi haft besök av pappas syskon m.fl. så det blev lite julfirande idag med och imorgon blir det ännu ett julbord, den här gången hos M med hans släktingar. Vad säger man, tur att det bara är jul en gång om året haha. Nej, men det är jättemysigt.

Hoppas att ni också har haft en trevlig julhelg!

 Kramar Emma

Massa paket under granen 

Tomten var på besök för att ge paket till M:s lille brorson

Jag fick det största paketet i år. Kan ni gissa vad det var? ;)

Boendestödjare

Idag har jag haft mitt första riktiga tillfälle med min boendestödjare. Hon ska alltså hjälpa mig med att göra saker jag känner att jag inte klarar av så att jag så småningom ska klara det själv. Hon tränar lite med mig helt enkelt. Idag gick vi till affären och handlade lite mat. Det är något som jag inte har gjort på väldigt länge utan att ha bilen med mig. Det gick faktiskt väldigt bra. Klart jag är lite spänd men hon är väldigt trevlig och lätt att prata med så jag hinner inte tänka så mycket. Bra det :)

Jag var lite rädd att det skulle kännas stelt och konstigt men det gör det inte alls. Hon är bara 5 år äldre än mig och när vi går känns vi nästan mer som vänner men det är ändå en trygghet för jag vet att hon vet precis vad jag har för problem och hur hon ska ta hand om mig om det skulle bli jobbigt. Jag tror att det här kan bli riktigt bra. Hur bra som helst att kommunen kan erbjuda det.

Kram Emma

Julförberedelser

Hej vänner. Först och främst vill jag säga att det är något knas med kommentarerna för jag har inte kunnat svara på några kommentarer på hela dagen. Men ni ska veta att jag läser varenda kommentar. Tack så jättemycket <3

Nu i dagarna har det varit full julförberedelse. Jag har gjort knäck, bakat pepparkakor, gjort marsipanfigurer, köpt gran, klätt granen, köpt paket, slagit in paket.... ja ni fattar. Julen närmar sig med stormsteg och trots att jag tyckte att jag hade all tid i världen för bara några dagar sedan känner jag nu att tiden är lite knapp. Men det är väl så det ska vara. Ingen ro och vila förrän på själva julafton (förhoppningsvis). Här nedan kommer lite bilder så ni kommer i julstämning ordentligt ;)

Hela familjen i pepparkaksform. Otroligt snygga va? ;) 

Så här ser det ut i Emmas rum när hon slår in paket ;)

Tankar om natten

Jag kan inte sova nu. Jag har för hemska tankar som plågar mig. Av någon anledning kom jag att tänka på min födelsedagsfest när jag fyllde 12 och trots att det var 9 år sedan så plågar det mig fortfarande.

Jag hade valt ut de killar och tjejer i klassen som jag tyckte var snällast och gav dem en inbjudan i skolan. Jag minns att en av killarna jag gav den till slängde den med en gång, i närmsta papperskorg. I alla fall så var det ingen som hade lämnat återbud och vi hade hyrt en liten lokal och dukat för 12 personer. Det dök upp 7. Det var tjejerna i klassen (tack snälla för dem) och min sk "pojkvän". Alla andra hade helt struntat i att komma. Jag minns hur det skar i hjärtat, jag visste att jag inte var populärast i skolan men att få det bekräftat så var som ett slag i ansiktet.

Men det slutade tyvärr inte där. Min "pojkvän" skulle berätta för alla varför inte killarna ville komma men eftersom de så snällt kom på att jag kanske skulle bli ledsen för det så fick jag stå utanför medan alla de andra på MIN födelsedagsfest gick in i ett rum och pratade om mig och vad folk sa om mig...som om jag inte visste.

Jag måste ändå säga att det är betydligt lättare att ha ett psykiskt funktionshinder nu och jag vet att barn är elaka, men det har etsat sig fast. Jag reagerar jättestarkt när folk avbokar att komma på något som jag arrangerar och jag är livrädd att jag ska sitta där ensam. Det blir aldrig så nu och de gånger saker har blivit helt inställda så har det berott på något särskilt men ändå känner jag den känslan som jag kände på det kalaset...oönskad och illa omtyckt.

Jag må ha varit lite "konstig" och det kanske jag fortfarande är men jag har aldrig varit ond. Jag förtjänade det inte och jag skulle inte förtjäna det nu heller. Det är dags att släppa den känslan och den tanken för jag har trots allt riktigt goda vänner som jag vet tycker om mig, precis som jag är. Men jag kände att jag behövde lufta det för att kunna släppa det. Jag känner mig redan lite lättare. Kanske dags att försöka sova nu igen.

Sov så gott och kom ihåg att du är underbar.
Kramar Emma

Konsert

Det blev aldrig något inlägg igår, ledsen för det men jag hade lite mer att göra än jag trodde. Nu har hemteam precis varit här och jag kommer att börja träna redan på torsdag. Vi ska ta promenader, åka buss, handla och allt annat som jag har svårt för att göra. Jag är lite nervös men jag tror att det kommer att bli bra. Men nu är det dags att berätta om helgen och min vinst :)

I lördags spelade och sjöng jag på en konsert. Jag spelade i orkestern och sjöng en trio med två andra tjejer. I fredags var jag helt säker på att jag inte skulle klara det. Två tjejer som egentligen skulle varit med blev sjuka och helt plötsligt var jag ensam på min stämma. Egentligen har jag inget problem med det, men för ångestens skulle gillar jag att ha säkerheten att det faktiskt skulle fungera även om jag inte skulle kunna vara med. Jag var yr på repet och när jag kom hem fredag kväll så hade jag så mycket ångest och dåliga tankar att jag undrade vad fasen jag hade gett mig in på. Jag funderade på om jag skulle hoppa av eller vad jag skulle göra men jag bestämde mig för att sova och se hur det var nästa dag.

Lördagen var inte ens i närheten av fredagens dåliga form. Jag åkte och genrepade och sedan helt plötsligt var det konsert. Jag tror inte riktigt jag hann förbereda mig och i det fallet tror jag att det var till min fördel, för att förbereda sig för mig betyder oftast att tänka på alla hemska saker som kan hända vid olika tillfällen. Jag var nervös, mycket nervös och eftersom sångnumret var det sista på konserten och vi i orkestern satt på scen hela tiden så var det mycket väntan och tid att tänka. Men jag valde vad jag skulle tänka på och även om jag var nervös så var det på ett normalt sätt och inte på ett ångestfyllt sätt. Det var så otroligt skönt att klara av den prövningen, att stå på scen är någonting som jag egentligen älskar och att kunna göra det igen betyder mycket för mitt självförtroende. Av någon anledning klarar man alltid lite mer än man tror :)

En glad Emma efter en lyckad konsert

Källsjö

I fredags kom jag hem från Källsjö men vi hade det helt otroligt bra där. Det är skönt att kunna komma hemifrån lite. Vi åkte ner till Källsjö på Lucia och när vi kom fram myste vi vid öppna spisen ett tag och satte sedan på luciatåget på tv:n och plockade fram lussekatter och kaffe.

På tidagen åkte vi till Gekås tidigt på morgonen. Det var faktiskt framkomligt trots att det snart är jul och jag lyckades hitta en hel del julklappar. Vi kom hem redan vid 10 igen så vi hade hela dagen på oss så vi passade på att spela pingis och göra ett pepparkakshus.

Imponerande för första gången va? ;) 

På torsdagen tog vi det bara lugnt och hade det härligt, bastade och tittade på film. Det blir också en hel del matlagning när man bor själva och inte är så vana kockar. Men man lär sig varje dag :) 

Imorgon skriver jag om min prestation i lördags. Jag är sjukt nöjd! 

Ha det bra tills dess!

Kramar

Vila i frid farfar

Inatt lämnade min farfar den här världen. Det var inte oväntat och han somnade bara in och jag tror att det var skönt att han slapp lida. Han fick bo hemma hela tiden och han hann aldrig komma in på något annat än korttidsboende i en vecka. Även om det inte var hemskt på något sätt så är det väldigt jobbigt när någon man är nära avlider. Jag har alltid älskat farfar men det är nog på senare år som jag har börjat förstå honom och på slutet var vi väldigt nära.

Jag kommer att sakna dig!
Vila i frid farfar. <3

Storm och hagel

Nu är jag i Källsjö med M. Det är riktigt mysigt men inatt var det inget vidare kan jag säga. Det blåste som bara den och regnade och åskade. Men det värsta var nog haglet. Det kom riktigt ordentliga hagelskurar då och då och när vi orkade oss upp ur sängen för att titta så var det jättestora hagelkorn. Jag har nog aldrig sett så stora innan. Inte konstigt att det var svårt att sova. ;)

Idag har vi varit på Gekås och nu ligger vi mest och slappar. Det blir nog bakning av pepparkakshus snart men man blir utmattad av Gekås. Skönt att de sista julklapparna är inhandlade dock :D

Det var ungefär 10 grader i huset när vi kom. Inte läge att ta av sig jackan direkt ;)

Julmustprovning och granpyntning

Igår var det som jag sagt innan en jättebra dag. På dagen satt jag mest och var nervös men på kvällen åkte jag M och Erica till min syster och hennes man i Göteborg. Vi tog bilen för att åka buss och pendel in känns som en omöjlig uppgift nu. M körde dit för jag kände inte att jag var i skick att köra för jag var så nervös och ångestfylld. Efter en ganska jobbig bilfärd kom vi i alla fall fram och gick upp till deras lägenhet där det bara kändes så lugnt och härligt. Det var bara min kompis Emelie som hade kommit än. Då släppte den mesta ångesten som jag hade känt innan.

Efter ett tag kom fler av deras vänner och vi satte igång julmustprovningen som fick ett ytterst oväntat resultat. Eldorados julmust fick högst betyg tätt följt av Lidl. Det blir billigt om man följer det här resultatet i alla fall. ;)

Förutom att dricka ofantligt mycket julmust så gjorde vi också apelsiner med nejlikor. Väldigt mysigt och det luktar såååå juligt och gott. 

                        

Allt gick bra när vi var där men dagen fick också en perfekt avslutning. När vi skulle åka hem bestämde jag mig för att jag ville köra. Trots att vi körde lite fel i början och trots att jag inte har vågat köra på motorväg sedan någon gång innan sommaren så gick det skitbra! Den paniken som jag har varit så rädd för kom aldrig och jag körde hem hela vägen utan några problem. 

Idag har jag varit på IKEA och köpt tallrikar till mig och M eftersom det var jätterea på dem just den här helgen. Så småningom ska vi ju flytta ihop så vi bunkrar upp lite :) Sedan har jag pyntat deras julgran med hans mamma, det är hon och jag som tycker sådant är hur kul som helst. :) 

Nu ska jag nog dra mig mot sängen för imorgon blir det träning på morgonen. 

Kramar Emma

Nyss hemkommen

Nu har jag precis kommit hem från en riktigt mysig kväll hos min syster och hennes man i Göteborg. Det kändes grymt bra och jag känner mig hur bra som helst som vågade :D Jag lovar att berätta mer imorgon men just nu måste jag sätta upp mina julgardiner som jag så smart strök i förmiddags la på sängen och som jag inte kan lägga någon annanstans utan att de blir skrynkliga. Bra tänkt Emma ;)

Nystrykna gardiner, lite felplacerade

Socionom-mys

Idag kom några underbara vänner från socionomprogrammet hem till mig. Vi gjorde tacos och satt och myste och pratade. Trots att vi inte har setts sedan våren kändes det så naturligt. Jag menar, jag har nästan känt dem lika lång tid som jag nu inte har träffat dem. Men det är riktiga vänner det som man kan träffa efter nästan ett år och känna att det är precis likadant. Jag känner mig lycklig nu och jag är riktigt sugen på att må så bra igen så jag kan åka in och hälsa på dem i Gbg och vara med på alla roliga händelser och även om det kommer ta tid så känns det inte längre lika omöjligt.. :)

Viktutmaning slut

I måndags tog min viktutmaning slut. Målet var att jag skulle gå upp 5 kilo på 10 veckor och det lyckades jag tyvärr inte med. Jag känner dock inte att den här utmaningen var helt i onödan för det. Innan hade jag bara tappat i vikt och jag har faktiskt gått upp mer i vikt än vad jag har tappat på de här veckorna. Att jag dessutom gick upp ett kilo nu sista veckan känns riktigt bra.

Men bara för att min viktutmaning är slut betyder det inte att jag tänker sluta försöka gå upp i vikt och när jag har kommit upp i mina 65 kg lovar jag att skriva det här på bloggen ;)

Vecka 1: 60.0
Vecka 2: 59.4
Vecka 3: 59.6
Vecka 4: 59.6
Vecka 5: 60.6
Vecka 6: 60.9
Vecka 7: 60.5
Vecka 8: 60.7
Vecka 9: 60.1
Vecka 10: 61.1

21 år

Ja du, nu har jag varit 21 år i ett dygn drygt. Jag börjar blir riktigt gammal ;)
Igår firade jag lite med familjen och M, mysigt och lugnt. Dessutom kom Rebecka över en stund för att lämna paket och gratulera, söt är hon! Här nedan kommer lite bilder från dagen :)

Andra advent

Den här helgen har varit riktigt intensiv. När jag kom hem från orkestern i fredags så var Elin och Tobias här. De hade kommit för att fira mig lite eftersom jag fyller år imorgon ;) Jag fick en massa julpapper och snören av dem. Jag älskar att slå in paket så det var perfekt :D

På lördagen bakade vi lussekatter. Vi lyckades glömma saffran först som är det absolut viktigaste men eftersom i alla fall jag provsmakar på degen så märkte vi det ganska snabbt och kunde blanda i det.

Lussebak

På kvällen åkte jag och M till några vänner som hade inflyttningsfest. Det var faktiskt jättetrevligt och vi var där riktigt länge, jag kände mig inte alls ångestfylld utan bara lite orolig första timmen. 

Idag har jag firat 2:a advent med att utmana mig själv ännu mer genom att åka till Göteborg och handla på Tingstads Cash med M och hans föräldrar. Göteborg har länge varit en psykisk spärr att komma till. Det kan bero på att jag mådde så himla dåligt de sista gångerna jag var där strax innan jag föll ner ordentligt. I alla fall så vet jag att jag klarar det nu för det kändes inte ens särskilt jobbigt och jag som har oroat mig så mycket för det. Ja, skönt i alla fall :) Man klarar ofta mer än man tror. 

Kram Emma

Att släppa in någon

Igår på orkestern fick jag väldigt mycket ångest. Jag har som vana att ta hand om det själv och lugna ner mig genom att gå undan ett tag. Visserligen har min KBT-terapeut sagt att det bara är jag som kan hantera min ångest. Det sa hon eftersom jag har någon bild av att om vissa personer är med mig så kan jag hantera min ångest bättre. Men jag tror att jag missuppfattade det för det jag har gjort nu när jag har gått undan är inte att hantera min ångest utan att gömma mig.

I alla fall så gick jag länge och kände mig fruktansvärt ångestfylld och på gränsen till en ångestattack men så tog jag mod till mig och frågade en nära kompis mamma om hon kunde följa med mig en stund någon annanstans. Vi satte oss i ett rum och pratade lite och jag grät (som vanligt när ångesten släpper) och efter 5 minuter så mådde jag redan så mycket bättre. Det som jag hade gått och känt i 3 timmar innan släppte på 5 minuter när jag faktiskt kunde släppa taget om att försöka dölja och kontrollera det. Efter det satt jag ett tag och samlade mig själv och sedan kunde jag gå in på orkestern igen. Det behövdes bara lite hjälp på traven och sedan klarade jag mig själv.

Vad jag vill säga med det här är att det är så bra att släppa in folk ibland. Att få ett litet avbrott från sina negativa tankebanor kan göra mycket. De allra flesta vill hjälpa till och många förstår bättre än vad man kan tro.

Kram Emma

Självmordstankar betyder inte självmord

Jag har tänkt på en sak nu som jag inte riktigt har vetat hur jag ska ta upp men som jag tycker är viktigt att prata om. När man mår extremt dåligt och inte ser någon ljusning är det ganska självklart att tankar om att slippa det här eller fly undan smärtan eller ångesten kommer. 

När jag gick på venlafaxin mådde jag extremt dåligt. Jag orkade knappt ta mig ur sängen och det var inte någon tanke på att göra något annat än att genomlida dagen. Jag har haft ångest i många år men jag har aldrig mått så dåligt som jag mådde då. Trots att jag hade mycket att glädjas för kändes allt nattsvart, jag visste inte hur jag skulle hitta den lilla gnista ljus som gör att man orkar kämpa. Vid den perioden hade jag väldigt mycket tankar på att slippa undan eller somna in. Det låter hemskt men jag tror att det är väldigt viktigt att prata om. Jag vågade knappt prata med mina närmsta om de här tankarna och de skrämde mig något oerhört. Det hjälper inte att höra någon säga att man inte ska tänka så, man måste få prata ut om känslorna och rädslan. 

Människor blir så rädda när man pratar om döden eller sjukdomar, det är som om man inte vill ta på sig bördan eller som att man ska bli smittad av tankarna. Jag vet att det måste vara fruktansvärt att höra att någon nära inte känner att de orkar leva längre men det behöver absolut inte betyda att de har planer på att ta sitt liv.  Därför är det så oerhört viktigt att man lyssnar och låter personen som ha de här tankarna få ventilera dem så att de inte påverkar en så mycket. Det som låter logiskt i huvudet låter ofta helt ologiskt när man säger det högt.

Och till alla er som mår dåligt på ett eller annat sätt, det är normalt att ha självmordstankar men låt de inte ta överhanden. Det finns så mycket att leva för och även om du inte känner det för stunden så kommer det ljusare dagar. Härda ut nu så du kan njuta av livet sedan. 

IKEA och julbord

Idag hade jag bestämt mig för att ha en bra dag så jag och M åkte till IKEA. Jag älskar IKEA på julen med alla pynt och så. Tyvärr var det nästan helt utplockat men jag lyckades iaf få lite julpynt :) Vi åt julbord där också men det var lite jobbigt, det var väldigt mycket folk och jag får alltid mer ångest i "mat-situationer". Men det gick iaf och nöjd och glad med dagen åkte jag hem och nu sitter jag och pillar på det sista på min julkalender som jag har sytt. Roligt värre :)

Imorgon skriver jag ett lite djupare inlägg till er.
Kram Emma