När man har nått botten finns det bara en väg att gå

Igår var en hemsk dag även om den blev bättre på kvällen. Jag kände det som om jag hade tappat fotfästet helt. Men, det har jag inte. För idag vaknade jag med ett leende på läpparna och har gjort allt för att dagen skulle bli så bra som möjligt. Jag har varit och hälsat på min syster och man och min älskade lille systerson och samlat styrka och även om jag har känt oro så har det inte tagit överhanden eller fördunklat min lycka.

Jag känner mig stark, jag känner mig redo att kämpa. Jag tänker inte falla ner i det svarta hål jag en gång har varit i. Jag har kommit för långt för det. Jag kanske kommer ha dåliga dagar men jag ska banne mig inte låta dem hindra mig att göra det jag vill göra. Från och med nu ska jag satsa 110% på att bli av med ångesten för alltid. Jag ska inte stoppa den från att komma, jag ska bara inte låta den hindra mig och till slut kommer jag inse att det är jag som har makten över den, inte tvärtom. För en sak ångesten inte tänkte på när den kom till mig är att jag är jävligt envis. Det är inte lätt att få mig att lägga mig.

Så ångesten- prepare yourself for the fight of your lifetime.

Hopplösheten

Idag känner jag bara total hopplöshet. Jag mår rent ut sagt skit. Jag somnade med ångest igår, drömde mardrömmar och vaknade med ännu starkare ångest idag. Jag känner mig så maktlös och trött och jag vet ärligt talat inte var jag ska hitta någon glädje och ork just nu. Det känns bara som det går utför igen och ju längre tid det går med att jag mår såhär, ju mer bleknar den glada, friska Emma. ..

Upp och ner

Idag och igår har jag haft riktigt bra dagar. Jag och M har myst och haft det roligt. Bland annat har vi spelat kubb med Anton. Alla var väldigt dåliga men det brukar gå bättre efter några omgångar haha. Innan de här dagarna har jag dock haft en del riktigt dåliga dagar. Jag känner mig räddare och jag tycker återigen att det är obehagligt att åka bort och jag vill helst inte vara ensam. Den här ökade ångesten har kommit väldigt plötsligt och det är svårt att veta vad den beror på men hur som helst är det bara att ta en dag i taget och försöka att inte lägga för mycket värdering i att det är lite sämre nu. Jag hade ju två väldigt bra månader innan det blev dåligt nu så jag vet ju att jag kan må bra. Jag ska bara hitta självförtroendet att jag kan hantera min ångest igen. Det är där nyckeln är.

Kramar Emma