Jag har tänkt lite på vilka framsteg jag har gjort den sista tiden. Ibland tror jag verkligen bara att man måste stanna upp och tänka efter. I mars förra året mådde jag riktigt dåligt och jag kämpade desperat för att inte falla ner i den djupa avgrunden som jag stod inför. Men det gjorde jag... i april och maj när jag bytte till venlafaxin kom den stora kraschen. Jag mådde så dåligt att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Nu kan jag tänka att jag klarar att göra ungefär lika mycket som jag klarade i mars förra året men ändå känns det att jag är på ett helt annat plan. Den här gången är jag inte på väg nedåt och istället för att desperat hålla mig fast vid klippkanten står jag stadigt på en platå och planerar min väg uppåt.
Jag vill aldrig hamna där igen och jag är lite nervös för våren för jag brukar må dåligt då, men det har redan varit soligt ett tag och jag tycker att jag har tagit det förvånansvärt bra så det kanske inte blir en så jobbig vårdepression i år. Man kan ju alltid hoppas :)
Idag har jag varit inne i stan hos min syster, hennes man och deras lille 11 dagar gamla skatt. Jag är så stolt moster och det var så mysigt att träffa dem igen. Barn får en verkligen att se livet på ett annat sätt.
Jag har tagit tag i mig själv och städat rummet också och nu sitter jag med fotbad och ansiktsmask och njuter. Jag har gjort mycket framsteg och jag kämpar på bra. Jag känner mig nöjd.
Många kramar Emma
åh jag har så sjukt mkt ångest just nu och får det varje jävla vår :( orkar inte med det här längre!! Alla säger ju: utnyttja ljuset, gå ut osv men det är ju när jag är ute i ljuset som det är jobbigast! :( Ljuset + lukten av våren gör att jag seriöst vill DÖ, och jag kan inte förklara varför, för jag vet inte :(
SvaraRaderavet inte vf jag skriver det här men du verkar också ha vårdepression (googlade på det).. jag vet inte va jag ska ta mig till :(
Det är riktigt jobbigt att behöva känna så och jag vet precis vad du menar. När man mår dåligt på vintern är det mycket lättare att gömma sig i mörkret men på våren är det helt omöjligt. Det enda sättet att komma förbi ångesten är tyvärr dock att utsätta sig för ljuset och vänja sig. Det är skitjobbigt i början, men det blir en kortare period som är så jobbig.
SvaraRaderaOch du, försök att inte värdera dig själv. Det är okej att må dåligt även på våren och det är okej att inte känna glädje när solen kommer. Du gör det du klarar av och så länge du försöker så är det mer än någon kan begära. Det kommer att bli lättare även om det tar tid. Ta hand om dig! Massa styrkekramar