Födelsedagsfirande

Idag fyller M 22 år! Grattis älskling! <3
I morse överraskade jag och hans föräldrar honom med sång och frukost och lite senare fick han min present. En fin klocka fick han. Snygg va? :)
   

Calvin Klein Deluxe

Lite senare åkte vi och köpte tillbehör till en tårta som vi bakade. Riktigt smarrig blev den. Vi har talang för det där.

Eftersom jag inte har skrivit på ett tag ska jag berätta lite mer om hur jag har haft det. I fredags var det konsert på teatern. Jag satt i orkestern och spelade medan Niklas Andersson sjöng. Det var riktigt jobbigt innan men när jag väl satt på scen och hade kommit in i musiken så var det riktigt härligt. Jag var stolt över att jag klarade det och jag kunde njuta av musiken och situationen. Det var flera som var där och lyssnade men bland annat var min faster där. Det var väldigt roligt att se henne. Det har alltid känns som att hon har funnits där för mig, som om vi har haft en lite speciell relation ända sedan jag var liten. Det kanske beror på att hon är min gudmor, även om hon kanske inte riktigt lärt mig om Gud (haha) så har hon varit ett stöd i svåra tider även om hon kanske inte alltid har vetat om det. Tack Maria. 

I lördags skulle jag på bröllop men jag kom aldrig dit. Jag fick så stark ångest när vi åkte att vi var tvungna att vända. Det var sjukt tråkigt för jag hade verkligen sett fram emot det, jag älskar ju bröllop. Dessutom har jag hört hur vackert det här bröllopet var. Jag hoppas att ni vet att jag verkligen ville vara där och jag önskar er all lycka i framtiden tillsammans <3

Imorgon ska jag till MP och prata, det ska bli skönt för det är väldigt mycket upp och ner känns det som. Nu väntar jag på mitt medicinbyte men eftersom min läkare har varit bortrest och nu är sjuk så kan jag inte göra det än. Det känns väldigt segt och jag känner att jag vill komma igång med allt, starta på ny kula liksom. Nu känns det mer som om jag står och stampar på samma ställe. En annan sak som går långsamt är utredningen om mitt knä. Jag fick en fraktur i höstas och jag har fortfarande ont så jag har fått gå tillbaka till läkaren. De tror att jag har en broskbildning där skadan var och jag ska göra ett ultraljud för att bekräfta det. Det är bara det att det tog 2 veckor att komma till läkaren, 1 månad att få tid till ortopeden och nu har det tagit 5 veckor att få tid till ultraljudet. Eftersom jag redan har gått runt och haft ont länge så känns det väldigt segt att bara vänta. Lär väl ta ännu längre tid om det blir frågan om en operation också. Det verkar som om jag får stå ut med både ångest och knäont ett tag till. 

Hoppas att ni har haft en bra helg och så håller vi tummarna för en härlig vecka :)

Kram Emma