Idag är jag inne på fjärde dagen av min nya medicin. Det är tungt, jag har mått mycket sämre den här veckan. Det kan bero på att jag nu under upptrappningen äter en väldigt låg dos antidepressiva vilket gör att jag känner mig mer deprimerad och får mer ångest. Men det beror antagligen också på att bieffekterna är starkare nu när jag börjar med medicinen och en av bieffekterna är exempelvis ångestförstärkning. Konstigt att bieffekterna ofta är samma som det de ska hjälpa mot.
Speciellt söndag och måndag har jag känt att jag knappt har klarat någonting, jag har haft så mycket ångest att attackerna har avläst varandra och jag har suttit och skakat hemma i princip. Jag har bara velat att dagarna ska ta slut. Det är en hemsk känsla att lägga sig och vara rädd för att nästa dag ska vara samma pina. Men som tur är kan det aldrig pågå särskilt länge. Nu känns det som det blir bättre och bättre för varje dag. Det är inte bra och det är sämre än innan jag började med medicinen, men jag är vid gott mod :)
En sak som jag inte är vid gott mod med är dock mitt knä. Jag åkte in igår för att göra ett ultraljud på det. Jag fick en återbudstid för egentligen skulle jag inte göra det förrän 20:e juni och när jag var där sa läkaren att min sena inte såg helt normal ut i det knät. Han sa dock att det skulle dröja ett par dagar innan de hade hunnit titta på det ordentligt för att kunna skicka ett resultat till ortopeden. När jag kom hem ringde jag till ortopeden för att få en telefontid där de kunde säga resultatet och berätta vad vi ska göra med det. Det visade sig att det skulle dröja en till MÅNAD för att få det resultatet. Inte för att resultatet dröjer utan för att ortopeden inte har tid att ringa innan. Det är fasen otroligt. Snacka om effektivt eller? Jag bli galen. Det kommer dröja år innan jag får mitt knä fixat =(
Men, men jag får väl sätta upp mig på återbudstid ;)
Sov gott!
Kram Ema
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar