Äntligen är jag hemma igen med ordentligt bredband så jag kan blogga ;) Haha nej, jag har haft en underbar helg men det är inte lätt att blogga utan ordentligt internet. Jag har varit med M i Källsjö och det har varit helt underbart. Snacka om att man får energi när solen tittar fram. Vi kunde till och med sitta ute och sola, med vinterjackor iofs men ändå :)
Det är så skönt att bara få åka bort ett tag och släppa allt annat. Ibland blir jag så osäker på vad som är bäst för mig. Ska jag göra en massa saker för att inte låta ångesten hindra mig eller ska jag ta det lite lugnt för att jag i princip alltid har för höga krav och jag borde låta mig själv ta det lugnt? Jag har fått en lite annorlunda syn på min ångest. Jag har alltid sett den som en sjukdom som jag måste kämpa emot och bli av med till varje pris, men nu ser jag mer ångesten som en reaktion på hur jag lever mitt liv. Jag är en väldigt driftig och ambitiös människa och det är bra, om man har en balans och inser att man inte kan vara bäst på precis allt. Jag har så oerhört höga krav att det är i princip omöjligt att nå upp till dem. Jag är väldigt sällan nöjd med mig själv och om jag är det så är det nästan alltid för att jag har presterat bra. Med en sådan syn på sig själv är det inte konstigt att man får ångest. Jag tror egentligen att det är den sidan av mig som jag har sett som "stark" som jag måste jobba mest med, inte den jag ser som "svag".
Visst, panikångest är en sjukdom men den uppstår inte ur tomma intet...
Kram Emma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar